LS släpper rapport om integritetsfrågor

Läs rapporten här!

LS_Integritetsrapport.pdf

Muren, bron, natten - dagen som förändrade Europa

Den 9 november är det 20 år sedan Berlinmuren föll. Det är också 71 år sedan Kristallnatten inträffade i Tyskland och 16 år sedan bombningen av bron i Mostar i Bosnien.

Vi uppmärksammar denna dag som på så många sätt förändrade Europa. Tänd en marshall för demokratin utanför Stockholms stadsteater på måndag och minns hur bräcklig demokratin och freden ändå är.

På plats tänder vi marshaller, inbjuder till diskussioner om de viktiga händelser som inträffat detta datum i historien, samt bjuder på kaffe och lussekatter. Stadsteatern har under hela dagen och kvällen föreställningar som knyter an till murens fall som du kan passa på att besöka samtidigt.

Måndag 9 november klockan 16:30 - 18:00
Vi syns vid Stadsteaterns bakre ingång på Drottninggatan, Stockholm.

Välkommen!

På facebook

Förslag till ny ideologisk kompass

Ideologisk kompass

Inledning

Liberala Studenter verkar i nära anslutning till Folkpartiet Liberalerna och Liberala Ungdomsförbundet. Organisationen består av fria klubbar och enskilda medlemmar. På medlemmarnas uppdrag formar Liberala Studenters presidium den nationella verksamheten. Deras arbete ska bygga på tankarna i detta dokument. 

Liberala Studenters utgångspunkt för vårt engagemang i samhället är den politiska och filosofiska applikationen av individualism: liberalism. 

Liberalismen är en egalitär och meritokratisk ideologi som erkänner varje människas lika och okränkbara värde – dess rätt till liv, frihet och strävan efter sin egen lycka.

Frihet är rätten att bestämma över sig själv och forma sitt eget liv, där frihetens gräns går varvid individens agerande tydligt kränker den andres. 

Juridiska fri- och rättigheter på nationell, europeisk och global nivå är fundamentala statliga verktyg för att garantera människor universell liberal värdighet.

Vår samhällssyn

Liberala Studenter ser samhället som en sammanslutning av fria individer där statens uppgift är att skydda medborgarnas liv från direkta hot, administrera och utveckla de kollektiva nyttigheterna, värna äganderätten samt se till så att alla kan bli sin egen lyckans smed – oberoende av ekonomisk bakgrund. 

Frihet och jämlikhet går hand i hand och det enda politiska system där dessa värden passar in är demokratin. Marknadsekonomi är i sin tur det enda ekonomiska system som kan kombineras med liberalismen, eftersom den ger enskilda människor störst svängrum och det är genom fria val på en marknad som de bästa besluten fattas om vad som ska produceras och företas. Demokratin och marknadsekonomin garanterar i synnerhet att det liberala samhället kännetecknas av en fri och öppen debatt, där idéer analyseras och kritiskt granskas.

De allra flesta beslut i ett samhälle kan fattas av individer i samröre med andra, utan att staten behöver vara delaktig. När människors val drabbar tredje part har dock staten en viktig roll att spela - värnandet av vår gemensamma miljö är ett gott exempel. 

Liberalismens värderingar och syn på människan är inte beroende av var i världen hon befinner sig. Öppna gränser medför att människor och länder blir ekonomiskt och politiskt beroende av varandra. För oss liberaler är alla gränser mellan människor något negativt och internationellt samarbete en självklarhet. Internationella problem kräver internationella lösningar. 

Frihandel, icke-korrupta välfungerande institutioner och politiska fri- och rättigheter är fundamentala för ekonomisk och mänsklig utveckling samt global rättvisa. Vi tror på ett växande och dynamiskt Europa, och vill se EU som en god global kraft för frihet. Unionen bör på sikt utvidgas och utvecklas i federal riktning, med tydlig maktfördelning mellan medborgare, stat och federation.

• Monarkin är en blodmysticierande kvarleva från en odemokratisk tidsålder. Den har ingen plats i det moderna samhället och bör ersättas av en folkvald president med enbart ceremoniell makt. 

• Staten ska inte gynna enskilda religionsyttringar i form av religionsbidrag eller intagandet av medlemsavgift via skatt.

• Riksdagsledamöternas ställning såsom självständiga lagstiftare och granskare av den exekutiva makten (regeringen, EU) skall stärkas, med en reducering av antalet ledamöter till förmån för ökade personella resurser för varje ledamot.

Rättsfrågor och integritet

Ett demokratiskt styrelseskick kräver en stark och tydlig grundlag som skyddar de individuella rättigheterna. Denna konstitution som skyddar den enskilda medborgaren mot maktmissbruk och därutöver reglerar maktförhållandena mellan statliga institutioner, skall garanteras av en författningsdomstol.

Teknikutvecklingen skapar nya möjligheter, men öppnar också för krav på reglering och övervakning. Likaså med globaliseringsprocessens allt öppnare gränser. Som liberaler bejakar vi utveckling och ser att lagstiftningen måste anpassas efter nya förutsättningar. För att värna varje människas personliga sfär ställer vi oss därför avvisande till den massövervakning, polisstat och urholkning av rättssäkerheten som riskerar växa fram som en reaktion mot friheten över de fysiska gränserna och på nätet. 

• Fildelning av upphovsrättsskyddat material (för icke-kommersiellt bruk) bör avkriminaliseras. Riv upp den s.k. FRA-lagen – nätkommunikation skall skyddas från statlig övervakning på likvärdig grund med tele- och postkommunikation. 

• Omvandla Lagrådet till en författningsdomstol med befogenhet att underkänna motsägelsefull och/eller grundlagsvidrig lagstiftning. Stärk och bredda Datainspektionens uppdrag.

• Brottsprovokation bör hållas till ett absolut minimum såsom polisiärt verktyg mot organiserad och grov brottslighet. Lika brott ska ge lika straff - straffrabatt för brottslingar som hjälper till att lösa brott urholkar rättssäkerheten och principen om individuellt ansvar.

Migration och integration

Friheten att bosätta sig var man vill bör vara så stor som möjligt – för all världens människor. Till Sverige ska både arbetskraftsinvandrare och asylsökande flyktingar vara välkomna. EU:s blue-card-system för arbetskraftsinvandrare från icke-EU-länder bör göras enklare och mer generöst – samtidigt som asyl- och flyktingmottagningen görs mer human. Sveriges asylprocesser måste kortas och de sökande bör ges möjlighet att arbeta under processens gång.

Integrationen av utlandsfödda i det svenska samhället sker med en integrationspolitik som genomsyras av en liberal människosyn, som ska syfta till personlig autonomi, självständighet från staten och ett aktivt deltagande i civilsamhället och på arbetsmarknaden. Staten har en viktig roll i att understödja de civila samhällets krafter som arbetar för att stävja alla former av rasism, främlingsfientlighet och diskriminering. 

• Dublinkonventionen måste reformeras i en riktning som ger EU-länder mottagningsgolv (utan tak) för asylsökande och flyktingar. 

• Sverige ska verka för att systemet med arbetstillstånd ska avskaffas. Det ska inte behövas ett särskilt tillstånd för att arbeta i Sverige, oavsett ens migrationsrättsliga status.

• Åtgärder såsom kvotering och särbehandling förminskar individer till en statligt definierad etnicitet och är därför ej legitima verktyg. 

Studentliv

För att kunna ge alla möjligheten att studera är det nödvändigt med ett statligt studiemedelsystem som kan garantera en acceptabel levnadsstandard under studieåren. Även andra aktörer än CSN bör få agera på marknaden för studielån. Det är också viktigt att inte ta bort incitament för att jobba under studietiden; detta är en bra merit för studenten som ökar chansen att få jobb efter avslutad utbildning.

• Avskaffa fribeloppstaket för studielån, det vill säga den summa en student får tjäna innan studiemedlen begränsas, helt.

• Individualisera studiemedelssystemet genom att införa möjligheten att ta tilläggslån för studenter som har ett sådant behov samt genom att tillåta studiemedel i undantagsfall längre tid än idag.

• Med tanke på det tidsbegränsade boendet och studentens ekonomiska situation ska byggkraven för studentbostäder tillåtas vara lägre än för andra bostäder, så att tillgången på billigare och fler studentbostäder ökar. 

Miljö

Mycket av klimatförändringarna beror på människan. Det är också vi som har makten att bromsa den negativa klimatutvecklingen. Människans frihet bygger på att vi har en värld att vara fria i, och därför är det viktigt att vi värnar om jordens ekosystem. Vi tror att det är viktigare att satsa på energieffektivisering och nya förnyelsebara energialternativ snarare än att försöka begränsa vår levnadsstandard. Endast på detta sätt kommer vi att kunna föra utvecklingen framåt.

Mycket av vår klimatpåverkan i väst går ut över miljön och hälsan i låginkomstländer, eftersom miljöförstörelse i de flesta fall inte stannar vid nationsgränserna. Därför är Liberala studenter övertygade om att ett starkt internationellt samarbete kring miljö- och klimatfrågor är nödvändigt.

• Sveriges och EU:s miljö- och klimatinvesteringar bör i högre grad ske i utvecklingsländer, där de investerade medlen ger större effekt.

• Kärnkraften är den idag mest miljövänliga storskaliga energikällan. Men kärnbränsle är en ändlig resurs och slutförvarfrågan är ännu inte till fullo löst. Eftersom det inte finns någon självklar tronföljare är det viktigt att vi satsar på utvecklingen av många olika förnyelsebara energikällor, som till exempel solenergi, vindkraft och vågkraft.

• För att på ett effektivt sätt ta vara på spillvärme från industrin bör fjärrvärmenätet byggas ut.

Jämställdhet

I samhället finns mer eller mindre synliga strukturer som utgår från den vita, heterosexuella mannen som norm som gör så att människor inte är helt fria att leva sina liv såsom de själva vill. Visst har strukturerna luckrats upp en del de senaste 100 åren, men fortfarande styrs vi alldeles för mycket av dem.

• Individualisera föräldraförsäkringen och tillåt fler än två vårdnadshavare, för att bättre passa dagens moderna familjer. 

• Avskaffa namnlagen och låt människor utan prövning hos regeringsrätt eller skattemyndighet själva fritt välja namn.

• För att tidigt utveckla barn till fria individer måste även praktisk genusutbildning ges plats under lärarutbildningen och i den dagliga verksamheten på skolor och förskolor.

Akademi och utbildning

Demokratin är beroende av kunniga människor som ifrågasätter makten, tänker kritiskt och håller den fria debatten levande. Den kvantitativa expansion som skett inom den akademiska sfären de senaste åren har dock lett till att den högre utbildningen blivit gymnasifierad. Istället bör fokus skiftas till att säkerställa och förbättra utbildningskvaliteten på de befintliga utbildningarna. Det är också viktigt att en god utbildningsbevakning och studentrepresentation säkerställs.

De enskilda högskolorna och dess institutioner bör ges större frihet att utforma intagningsvillkoren på så sätt som passar dem bäst. Kvotering är dock inte acceptabelt. Högskole- och universitetsstyrelser bör vara helt fristående från politiska tillsättningar för att kunna upprätthålla sitt akademiska oberoende. Dessutom är antalet statligt ägda lärosäten idag för stort. De universitet som inte kan leva upp till de krav som titeln antyder, vad gäller högkvalitativa magisterutbildningar, forskarutbildning och forskning inom flera vetenskapsområden, bör få sin universitetsstatus återkallad.

• För att stärka kvalitetssäkringen och kunna erbjuda studenter bättre information om olika utbildningars arbetsmarknadsutsikter ska Högskoleverket upprätta ett kvalitetsindex där högskolor och universitet bedöms och jämförs utifrån faktorer inom utbildningens kvalitet, karriärmöjligheter och framtida löneutveckling.

• Fri etableringsrätt ska finnas för föreningar som vill bedriva utbildningsbevakning vid Sveriges högskolor och universitet. Efter avskaffandet av kårobligatoriet är denna etableringsfrihet särskilt viktig.

• Fler högskolor och universitet bör få andra ägarformer, såsom stiftelser eller företag. Donationer till universitet, högskolor och forskningsinstitut ska vara avdragsgilla.

Fred och säkerhet

Gemensamma problem kräver gemensamma lösningar. Att verka för en fredligare värld där säkerhet skapas genom mer demokrati, frihandel, globala institutioner och mänskliga fri- och rättigheter är därför viktigt för oss. En skyldighet att skydda mänskliga fri- och rättigheter finns alltid, även när världssamfundet är låst. Ett supranationellt försvars- och säkerhetstänkande bör främjas. Medlemskap i och uppbyggandet av effektiva samarbetsformer kring fred och säkerhet ska därför uppmuntras. Nato och EU är exempel på sådana samarbetsformer. Sverige bör även vara medlem i Förenta Nationerna.

• Användningen av massförstörelsevapen som kärnvapen drabbar alltid civila och bör därför likt kemiska och biologiska vapen förbjudas och på sikt fasas ut.

• Dagens folkrätt, som fokuserar på stater och regeringars rättigheter framför än individers, ska reformeras i riktning mot ett tydligare skydd för individuella mänskliga rättigheter.

• Sverige bör söka medlemskap i Nato.

Marknadsekonomi

Marknadsekonomi kompletteras av en liberal välfärdspolitik som syftar till att garantera individen grundläggande trygghet. Privata välfärdsalternativ finansierade genom skatt ska kunna verka på marknaden i konkurrens med offentliga.

Att vara flitig ska alltid löna sig; arbete, utbildning, företagande och förmögenhetsbildning bör därför uppmuntras. Målet med skattesystemet ska vara att ge den enskilda individen så stor makt över sitt eget liv som möjligt. Att verka för ett lägre skattetryck och ett mer transparent och rättvist skattesystem är därför viktigt för oss.

• Värnskatten är en hämsko på utbildning och flit. Den ska därför avskaffas.

• Fler delar av offentlig sektor ska gradvis överföras till privat drift. Pengsystem för ökad valfrihet bör införas i högre utsträckning.

• Alla statliga bolag ska säljas vartefter.

Arbetsmarknaden

En liberalisering av den svenska arbetsmarknaden är nödvändig, både för att minska utanförskapet och för den långsiktiga tillväxten. De trösklar som finns på svensk arbetsmarknad genom turordningsregler och kollektivavtalssystem leder ofta till att de som redan har ett arbete skyddas och att de som står utanför arbetsmarknaden får svårare att ta sig in. Detta drabbar i stor utsträckning ungdomar, studenter och nyanlända. I ett samhälle med föreningsfrihet kommer fackföreningar spontant att uppstå, men det blir ett problem när fackförbund kan agera som särintressen genom facklig-politisk samverkan. Vår syn på arbetsmarknaden är att den ska präglas av avtalsfrihet och flexibilitet för individen. När det gäller högskolor och universitet bör dessa i högre utsträckning främja samverkan med näringslivet, genom t.ex. praktikprogram, tydligare information om anställningsbarhet och klusterprojekt.

• Lagen om anställningsskydd (LAS), i synnerhet turordningsreglerna vid uppsägning, motverkar en mer flexibel arbetsmarknad och ska därför avskaffas. Arbetsmarknaden ska bygga på avtalsfrihet för parterna.

• Universitet och högskolor ska arbeta tydligare för att öka samverkan med näringslivet.

• Privata arbetsförmedlingar ska ta över den statliga Arbetsförmedlingens roll och myndigheten ska läggas ned.