Aladåb. Krum. Uppskörtad. Seraf. Inmundiga. Känner du till de här orden? Grattis. Då ökade precis dina chanser att få ett bra resultat på högskoleprovet i dag. De här orden kan avgöra din framtid, men som ung är dina chanser att känna till orden ganska små.
Oavsett om du drömmer om att bli lärare, läkare eller lantmätare så är det samma högskoleprov du måste skriva om betygen inte räcker till. Ord som aladåb och uppskörtad ska avgöra om du har rätt kompetens för att bli civilingenjör. Ekvationer och deriveringar ska avgöra om du har rätt kompetens för att bli religionslärare. Högskoleprovet visar egentligen bara en sak – hur bra du är på att studera inför högskoleprovet. Som alternativ väg in till högre studier är det ett ganska dåligt mått.
Studier som jämfört hur väl studenter klarar sig beroende om de kommit in på gymnasiebetyg eller högskolepoäng visar samma sak. Höga poäng på högskoleprovet innebär inte att du har rätt kunskaper för en utbildning. De studenter som kommer in på betyg har bättre chanser att ta sig igenom hela utbildningen än de som skrivit högskoleprovet. Färre hoppar av och fler blir klara i den tänkta studietakten. Det visar tydligt att ett prov som ska vara anpassat för alla utbildningar i stället blir dåligt anpassat för de flesta utbildningar.
När högskoleprovet infördes 1977 var tanken att det skulle bredda rekryteringen. Samtidigt ser vi att vissa personer har bättre förutsättningar än andra för att klara av provet. Alla som skriver ska ha samma förutsättningar, men i praktiken har de som har råd att skriva provet flera gånger, köpa övningsböcker eller gå kurser bättre förutsättningar. Plötsligt har högskoleprovet blivit en klassfråga. Vi anser att det behövs fler vägar in till högskolan, men högskoleprovet är inte rätt väg.
För att fler ska få möjlighet till klassresor behövs fler och bättre vägar till högre studier. Högskoleprovet måste avskaffas helt, i stället vill vi se kunskapsprov anpassade för utbildningen. Proven ska vara utformade efter den vetenskapliga inriktningen. Ytterligare ett sätt att bredda rekryteringen utan att kvaliteten sänks är fler basår. Tekniskt basår finns på flera högskolor runt om i landet och har gång på gång visat sig vara ett lyckat koncept. Det gör att även de med lägre betyg men med höga ambitioner får goda förutsättningar att komma in på och klara av drömutbildningen.
Aladåb. Krum. Uppskörtad. Seraf. Inmundiga. Klarade du högskoleprovet i dag? Grattis. Men för att verkligen bredda rekryteringen behöver vi nya vägar in till högskolan. Vägar som är anpassade efter vilken utbildningen du söker och inte ger de som kan betala bättre förutsättningar. Högskoleutbildning ska inte behöva vara en klassfråga, därför vill vi avskaffa högskoleprovet.
Natalia Rylander, ordförande Liberala Studenter
Ida Arnstedt, vice ordförande Liberala Studenter