Liberalismen
Alla människor är födda fria och besitter en okränkbar rätt till den friheten. Ingen människa kan eller får därför ta ifrån någon annan hens frihet. En värld behövs där alla människor tillåts leva sina liv och kan söka sin egen lycka i fred och frihet. Den enskildes frihet måste stå i fokus oavsett om det är gentemot större kollektiv eller auktoritära läror. Ett antal rättigheter är centrala för den fria individen, till dessa hör bl.a. äganderätten, rätten till liv och till sin egen kropp, friheten att sluta avtal med andra individer samt yttrandefriheten. Därför är Liberala Studenter ett liberalt feministiskt studentförbund, där alla, oavsett där alla, oavsett könsidentitet, ska få samma ekonomiska,politiska och sociala rättigheter.
Synen på staten
För att skydda sig mot att förlora sina fri- och rättigheter förenar människor sig i kollektiv, där friheter och rättigheter garanteras till priset av att skyldigheter tillkommer. Därför är det statens huvudsakliga och legitima uppgift att skydda människors friheter och säkerställa att deras rättigheter inte inskränks. Staten behöver därmed förse alla människor med skydd och det innebär även att gemensamma regler måste accepteras. Dessa regler dikteras av lagen som beslutas om av folket.
Synen på fri organisering
Fria individer har en fundamental, av naturen given, rätt att sluta avtal. Individen har därmed rätt att sluta avtal med vilken annan individ och vilket annat kollektiv som hen vill. Det är frivilligheten att delta i sammanslutningar som bygger på sådana avtal och dessa kollektiv skiljer sig därför från det formella kollektiv som staten utgör. Grundprincipen ska alltid vara att dessa frivilliga sammanslutningar ska respekteras av staten, givet att dessa inte kränker individens grundläggande rättigheter. Att inskränka friheten att organisera sig är att inskränka den av naturen givna rätten att sluta avtal.
Jämlikhet
Den liberala jämlikhetstanken bygger på uppfattningen att lika möjligheter leder till ett rättvist samhälle. Av naturen eller oturen har inte alla människor samma möjligheter och ett liberaltsamhälle strävar efter att tillhandahålla så hög välfärd som möjligt, så att resursbrist inte sätter människors möjlighet att söka sin egen lycka ur spel. Ojämlikheter som är en följd av vuxna människors fria val är inte ett problem.
Självägandeskap
1. Rätten till sin kropp och friheten att bestämma över sitt liv innebär att dödshjälp, såväl passiv som aktiv, bör legaliseras. Dock skall dödshjälpen ske under tydligt reglerade och noggrant övervakade former.
2 Människor bör fritt kunna byta namn, utan prövning hos en allmän förvaltningsdomstol.
3. Ensamstående personer eller andra familjekonstellationer ska ha möjlighet att skaffa barn genom adoption, insemination eller värdmödraskap.
4. Du vet själv bäst vem du är och vilket kön du har. Kravet på utredning för att ändra juridiskt kön bör tas bort och ersättas med en enklare ansökan. Minderåriga bör kunna ändra juridiskt kön med vårdnadshavarnas godkännande.
5. Det ska bli lättare att överföra det rättsliga föräldraskapet.
6. Säker och laglig abort bör säkras i FN genom ett nytt tilläggsprotokoll.
Rättighetsfrågor
7. Sverige ska ratificera ILO 169, skydda urfolksrättigheter och säkerställa att samernas minimirättigheter tillgodoses.
8. Åtgärder såsom kvotering och särbehandling är inte legitima verktyg. Diskriminering kan inte lösas med diskriminering.
9. Staten och kommuner ska inte ge ekonomiskt stöd till organisationer som i sin verksamhet motarbetar det demokratiska samhällets grundläggande principer om jämställdhet och allas lika värde
10. En årlig utvärdering av jämställdhetsperspektivet på forskningsanslagen ska genomföras.
11. Jämlikhet förutsätter ett försvar av individens frihet och ständig kamp för att synliggöra det våld som ärreligiöst eller kulturellt betingat. Demokrati förutsätter möjligheten att leva sitt liv i frihet utan f örtryckande inslag som grundas i hederskultur.
12. Föräldrabalken ska vara könsneutral.
13. Vid statliga anställningar ska ett generellt krav på anonymiserad ansökningshantering införas.
Statens kärna
Det är statens kärnuppgift att värna individens rättigheter, speciellt de som avser skydd från andra medborgare eller stater. Dessa negativa rättigheter upprätthållas genom att staten tillser att vi har ett fungerande polis- och rättsväsende samt ett välrustat försvar.
Vår demokrati
14. Sveriges regioner bör läggas ner och ekonomiska incitament bör skapas för att uppmuntra kommunsammanslagningar. Regionernas ansvar för sjukvården bör överföras till staten och regionernas ansvar för kollektivtrafi k bör överföras till komunförbund. Regioners övriga verksamhet bör upphöra.
15. Republik ska införas med en president som övertar den ceremoniella roll som dagens statschef besitter. Monarkin är förlegad och bygger på att man genom blodsband ärver titeln som statschef. Statschefen ska väljas av medborgarna.
16. Tills vi avskaffat monarkin bör vi lägga till att den straffrättsliga immuniteten tas bort.
17. Till dess att monarkin avskaffas, ska kungahuset redovisa sina ekonomiska ”angelägenheter”.
18. Så länge vi har en statschef vars titel går i arv bör personen omfattas av religionsfrihet. Vidare bör även friheten att älska vem man vill omfatta den personen. Därför bör också adopterade barn inkluderas i successionsordningen.
19. Sveriges statsskick ska bygga på maktdelningsprincipen och säkerställa dess praktiska genomförande.
20. Det svenska valsystemet ska reformeras så att medborgarinfl ytandet ökar. Personvalsspärren ska slopas. Alla barn som föds i Sverige ska ha rätt till svenskt medborgarskap.
21. Avskaffa politikens första kammare. Den partipolitiska styrningen av SKR måste upphöra.
22. Talmansvalet i Sveriges riksdag ska vara öppet och offentligt.
23. Samtliga lobbyister och mottagare av EU-stöd ska förtecknas i ett offentligt register. Det bör även upprättas ett redovisningskrav på hur Europaparlamentariker använder sitt kontorsstöd.
24. Yttrandefriheten ska inkludera rätten att häda och skända.
25. Polismyndigheten ska inte längre granskas av sig själv utan bli granskad av en annan myndighet.
26. Försvarsmakten ska inte ha miljökrav som inte ser till verksamhetens bästa för försvarsmöjlighet och förmåga.
27. Folkhälsomyndigheten bör byta namn till Statens smittskyddsinstitut och inte ägna sig åt övriga folkhälsofrågor.
28. Nämndemannasystemet ska avskaffas.
Rättsfrågor och integritet
29. Sverige ska värna rättsstatens principer, samt verka mot anonyma vittnen och avlyssning utan brottsmisstanke.
30. FRA-lagen som den ser ut idag inskränker kraftigt medborgarnas integritet. Den behöver reformeras för att säkerställa rättssäkerheten.
31. Den tvingande datalagringen av trafi kuppgifter ska upphöra. Upphävandet av datalagringsdirektivet ska respekteras. 32. IPRED-lagen bör avskaffas.
33. Chat Control innebär en grov inskränkning för individens rätt till integritet. Massövervakning hör inte hemma i ett liberalt samhälle.
34. Brottsprovokation har ingen plats i ett liberalt samhälle. Poliser ska beivra brott, inte provocera fram dem. Stämpling och anstiftan ska vara lika brottslig för poliser som för andra medborgare.
35. Kraven för att bli väktare och ordningsvakt bör höja.
36. Medborgarnas förtroende för rättsväsendet är en grundpelare i rättssäkerheten. Möjligheten till överprövning av domstolars och myndigheters beslut är ett viktigt inslag i rättssäkerhet. Tilläggsförhör bör tillåtas ihögre utsträckning i överrätt. En uppföljning av den stora prövningstillståndsreformen bör genomföras.
37. För att värna ett rättssäkert samhälle behöver demokratiskt stiftade lagar alltid gå före religiösa eller kulturella sedvänjor om konfl ikt mellan dessa skulle uppstå.
38. Svenska domstolar borde utöva normprövning i högre grad än idag. Därför ska lagregleringen av normprövning reformeras för att fl ytta fokus från folksuveränitet till rättssäkerhet.
39. Personnumren inte ska kunna användas för att identifi era exempelvis en persons kön, födelseort eller eventuella utländska bagrund.
40. GDPR utgör ett viktigt skydd för individens rätt till att bestämma över sina personuppgifter. Dock utgör det i sin nuvarande form en övermäktig belastning för såväl offentliga som privata samhällsaktörer och bör därför omförhandlas för att säkerställa att lagen inte hämmar användandet av ny teknik och EU:s konkurrenskraft.
41. Kameraövervakning av publika platser är integritetskränkande. Regelverket för existerande kameror samt uppsättningen av nya bör regleras hårdare.
42. I en demokratisk stat borde det vara en självklarhet att vi inte övervakar personer som inte är misstänkta för något brott. Datalagringslagen bör därför avskaffas.
43. Systemet med laglott bör avskaffas till förmån för testamenten. Saknas testamente ska pengarna delas lika mellan efterlevande. Allmänna arvsfonden ska läggas ner och saknas arvingar ska pengarna tillfalla statskassan
44. Säkerhets- och webbkameror har ofta alltför dålig säkerhet. Detta har visat sig hota såväl individers integritet som hela nationers säkerhet. Därför bör internetuppkopplade kameror omfattas av striktare krav på krypterad och säker nätverkskommunikation.
Försvar och säkerherhet
45. Sveriges försvar ska bygga på frivillighet, därför ska värnplikten avskaffas.
46. Sverige ska vara en aktiv NATO-medlem som arbetar för att säkerställa hela försvarsalliansens säkerhetsintressen.
47. FN behöver reformeras i grunden för att kunna återfå sin roll som fredsbevarande organisation. Vetorätten i säkerhetsrådet måste avskaffas.
48. Sveriges försvar och upprustning måste ta större hänsyn till hot inom cyberdomänen och verka för att stärka motståndskraften på detta område.
49. Svensk försvarsindustri bör verka på en fri marknad. Därför ska staten sluta utveckla egna stridsflyg och om Saab vill fortsätta producera JAS Gripen får de konkurrera på samma villkor som andra stridsflygsproducenter.
50. För att avlasta EU-domstolen och för att säkerställa EU-rättens enhetliga tillämpning ska en underinstans för EU-domstolen införas. Dessa unionsdomstolar ska vara regionala och ha samma rättsliga befogenheter som dagens EU-domstol. Domar i de regionala unionsdomstolarna ska kunna överklagas till den centrala EU-domstolen
Kriminalpolitik
51. Sverige måste vidta krafttag för att förebygga hatbrott och våld mot utsatta individer.
52. Ett intensivare arbete behövs för att upptäcka och motverka hedersförtryck.
53. Hedersbrott drabbar inte endast en grupp i samhället och därför bör handlingsplaner mot hedersrelaterat våld och förtryck inkludera HBTQ-perspektiv.
54. På grund av dess komplexitet och grad avallvarlighet bör hedersbrott handläggas och hanteras av utredare och åklagare med särskild kompetens inom ämnet.
55. Sverige bör inrätta en ”Forced Marriage Unit”, en enhet under Utrikesdepartementet med syfte att hämta hem de barn som förts ut ur Sverige för att giftas bort i arrangerade barnäktenskap.
56. Läkare som är inblandade i oskuldskontroller och operationer ska omedelbart mista sin legitimation. Den som kräver att någon genomgår en oskuldskontroll ska straffas rättsligt.
57. Sexköp ska avkriminaliseras. Rättigheterna och situationen för den som erbjuder sex mot ersättning ska stå i fokus för lagstiftningen. I de fall sexköp sker ska det vara på bordeller med hårda kontroller. 58. Kopplerilagen ska avskaffas, lagen förvärrar prostituerades utsatta situation och spär på stigmatiseringen av sexarbete. Den förhindrar prostituerade att samverka och hjälpa varandra, vilket minskar tryggheten.
59. Svensk narkotikapolitik ska bygga på en skademinimeringsprincip. Narkotika bör legaliseras och kunna säljas i licensierade butiker, målet är att uppnå en så human narkotikapolitik som möjligt. Legaliseringen ska innefatta en åldersgräns på 18 år.
60. Kvinnlig könsstympning är ett övergrepp som under inga omständigheter ska få förekomma. Icke-medicinsk omskärels av pojkar ska vara tillåten men inte finansieras med offentliga medel
61. Den som utsätts för hedersrelaterat våld och förtrycks måste mötas av kunnig personal. Därför måste relevanta yrkesgrupper som lärare, poliser, jurister, psykologer, sjuksköterskor och läkare få rätt kunskap och utvecklad kompetens inom dessa frågor.
62. Den medborgerliga integriteten ska respekteras och visitationszoner bör därför inte accepteras i ett demokratiskt samhälle
63. Polisens möjlighet till självständigt förverkande ska avskaffas.
Välfärd
En lyckad och framgångsrik välfärd i ett land bygger på att landet har ett välstånd som skapar de resurser välfärden behöver. Det är individens företagsamhet och drömmar om ett bättre liv som skapar det välståndet. Eftersom alla människor föds med samma mänskliga värde och grundläggande mänskliga rättigheter bör de också beredas lika grundläggande möjligheter i livet. Att tillgodose att de grundläggande möjligheterna ges är statens uppgift. Därefter är det individens uppgift att själv forma och förbättra sitt liv. Till trygghetssystemen räknas de av staten tillhandahållna, eller finansierade, systemen för att säkerställa individens grundläggande välfärd. Dessa bör utformas på det mest effektiva sättet för att minimera slöseri med skattepengar.
64. Fler delar av offentlig sektor ska gradvis överföras till privat drift. Pengsystem för ökad valfrihet bör införas i högre utsträckning.
65. Public service ska fokusera på samhällsviktiga program och låta nöjesprogram skötas av den fria marknaden.
66. Välfärdsstaten ska prioritera de grupper med störst behov. Därför ska bidrag behovsprövas.
67. Staten ska inte lägga sig i hur mycket ledighet föräldrar väljer att ta ut, däremot ska den som väljer en längre föräldraledighet bekosta en större del själv. Föräldraförsäkringen skall kortas.
68. Föräldraförsäkringen ska i grunden vara individualiserad samt köns- och antalsneutral.
69. Beslut i socialtjänstens individärenden ska fattas av tjänstemän och inte av politiker. Detta kan både garantera ökat utrymme för evidens i socialtjänsten och att de som går emot evidensen kan hållas ansvariga.
Vård och omsorg
70. För att folk ska vilja jobba inom sjukvård måste det finnas karriärmöjligheter. Regioner bör därför tillämpa individuell lönesättning, öka karriär- möjligheterna samt öka forskningsanslaget till sjuksköterskor.
71. Den förda socialpolitiken ska vara förankrad i forskning och beprövad erfarenhet och syfta till att ge vård och hjälp på bästa möjliga vetenskapliga grund.
72. Det svenska sjukvårdssystemet bör reformeras och ett obligatoriskt sjukvårdsval samt subventionerade obligatoriska privata sjukvårdsförsäkringar bör införas.
73. Vårdgarantin bör sänkas från dagens 90 dagar till 30 dagar.
74. Regioner som bryter mot vårdgarantin och inte heller hänvisar berörda patienter till en annan region bör tvingas betala skadestånd.
75. Sprutbyten kan rädda liv och sprututbytesprogram behöver införas i alla regioner och vara tillgängligt för alla människor, oavsett ålder.
76. Studenthälsan behöver få ökade resurser för att kunna erbjuda fl er studenter den hjälp som de behöver.
77. Ofta är psykisk ohälsa och missbruk ihopkopplade och måste behandlas tillsammans. Olika människors behov ser också olika ut och alla kan inte behandlas på samma sätt. Därför behövs ett tätare samarbete mellan psykiatrin och beroende vården med individanpassade vårdplaner.
78. Ibland mår människor så pass dåligt att de behöver hjälp, trots att samhället kanske inte uppfattar detta. Det är därför viktigt att självvald inläggning införs inom psykiatrin. För att kunna tillgodose akuta psykiska besvär bör användning av psykiatriambulanser tillämpas i hela landet.
79. Självmord uppstår inte ur ett vakuum, därför behöver alla självmord utredas.
80. Lagen om valfrihetssystem, LOV, bör vara obligatorisk för alla kommuner och regioner.
81. För att korta vårdköer och uppfylla vårdgarantin ska vårdtagare i högre utsträckning informeras om möjligheten att få planerad vård i EU/EES-ländernas samt Schweiz betald av Försäkringskassan.
82. Möjligheterna till sjukvård över internet behöver utvecklas, speciellt viktigt är det för dem som inte kan ta sig till sjukhuset/ vårdcentralen, därför bör internetpsykiatrin byggas ut. 83. Att erbjuda privat hälso- och sjukvård till anställda är ett viktigt verktyg för arbetsgivare att hålla nere sjukfrånvaro och främja hälsa och välmående på arbetsplatsen. Förmånsbeskattningen av privat hälso- och sjukvård bör därför avskaffas. Arbetsgivarens avdragsrätt för utgifter för privat hälso- och sjukvård till anställda bör behållas.
84. Medfi nansiering av sjukvården bör tillåtas för att säkerställa en långsiktig fi nansiering av svensk sjukvård. 85. Den som önskar att göra abort i Sverige ska få göra det till och med vecka 21 utan särskilda skäl. 86. Det bör vara upp till föderskan, efter samtal med barnmorska eller läkare, att bestämma huruvida hen vill föda vaginalt eller via kejsarsnitt.
87. Sverige ska införa obligatorisk uppföljning av slutförda graviditeter, dessa ska genomföras av lämplig personal inom sjukvården. Vård ska erbjudas vid komplikationer kopplade till graviditeten. Principen om en barnmorska per födande bör vara norm för förlossningar i Sverige.
88. Sverige bör verka för en nollvision kring mödradödlighet.
89. Säkra den långsiktiga fi nansieringen av transvården och täpp till kunskapsluckorna om bemötandet av transpersoner i vården genom fortbildning och fortsatt forskning.
90. Sverige ska verka för bättre upplysning i SRHR-frågor både inom utbildningen för berörda yrken och fortbildning för de redan aktiva inom exempelvis vården, skolan, och studenthälsan, så att dessa kan bemöta målgrupperna på ett lämpligt sätt och förmedla kunskapen.
91. Det offentliga bör ställa samma krav på alla som vill donera blod.
92. Samtyckande vuxna ska tillåtas donera organ och blodplasma mot ekonomisk ersättning.
93. Barn bör betraktas som anhöriga till sitt syskon på samma sätt som de betraktas som anhöriga till sina föräldrar.
94. Tills dess att regioner läggs ner ska staten ges befogenhet att ingripa och ålägga regioner som inte kan tillhandahålla en trygg och säker vård att omfördela sina budgetmedel i syfte att säkerställa en likvärdig vård i hela landet.
95. I syfte att säkerställa kvalitet och värna konkurrens bör även kommuner omfattas av Inspektionen för vård och omsorgs granskning och tillståndsplikt för att starta en LSS-verksamhet i egen regi.
Integration
96. Underlätta för utländska studenter att lära sig svenska under studietiden i Sverige genom att ta bort kravet på att man ska ha svenskt personnummer för att kunna läsa SFI-kurser.
97. Det skall finnas anpassade språkpaket, som exempelvis svenska för samhällsvetare, svenska för jurister och svenska för ingenjörer, lättillgängligt för utländska akademiker som väljer att leva och arbeta i Sverige. Miljö- och klimat Miljön är en kollektiv vara som individen fritt kan åtnjuta. Den princip som ska ligga till grund för en liberal miljöpolitik är att den individ som använder eller skadar miljön också ska kompensera de individer som på något sätt skadas av detta.
Miljö- och klimat
Miljön är en kollektiv vara som individen fritt kan åtnjuta. Den princip som ska ligga till grund för en liberal miljöpolitik är att den individ som använder eller skadar miljön också ska kompensera de individer som på något sätt skadas av detta.
98. Miljöförstörelse stannar inte vid nationsgränserna och därför är det nödvändigt med ett starkt internationellt samarbete kring miljöfrågor. Sverige och EU bör bidra till omfattande miljö- och klimatinvesteringar i utvecklingsländer där de investerade medlen ofta ger större effekt. Samtidigt är det viktigt att utvecklade länder också vidtar ambitiösa åtgärder på hemmaplan. Det driver på utvecklingen av långsiktigt hållbara tekniker som på längre sikt även får en global användning.
99. En grön skatteväxling ska genomföras med höjda skatter på varor som har en hög klimatpåverkan kombinerat med motsvarande generell sänkning av skattetrycket.
100. Alla utsläpp ska beskattas i samma utsträckning. Därför bör samtliga undantag från koldioxid- och energiskatten tas bort. Dessutom bör det fossila ämnet torv inkluderas i koldioxidskatten.
101. Klimatförändringarna beror i stor utsträckning på mänskliga aktiviteter. Det är också människan som har makten att bromsa den negativa utvecklingen. Klimatförändringarna drabbar inte minst miljön och hälsan i låginkomstländer. Koldioxidutsläppen behöver minskas, vilket bör ske genom att koldioxidutsläpp prissätts. EU:s handel med utsläppsrätter ska vidareutvecklas.
102. Principen om att förorenaren ska §betala är en av grunderna i liberal miljöpolitik. Detta innebär att det ska vara höga skatter på utsläpp av miljöskadliga ämnen, exempelvis koldioxid som bidrar till förändringar av jordens klimat.
103. Kombinationen av frihandel och höga skatter på utsläpp gör att ny, miljövänlig teknik kommer sprida sig effektivt. Sverige ska därför arbeta för att avskaffa tullar och upprätthålla effektiva internationella styrmedel för att sätta pris på utsläpp, exempelvis internationell utsläppshandel.
104. En teknikneutral, effektiv och marknadsmässig klimatpolitik bör inte subventionera specifika tekniker ellerbranscher. Genom att stirra sig blind på en viss teknik finns en överhängande risk att missa oförutsedda tekniska framsteg. Det bästa är därför en generell hög prissättning av växtmarknaden sköta resten. Alla gröna subventioner på miljöbilar, energi och annan miljö vänlig verksamhet bör således tas bort.
105. Fossila bränslen behöver fasas ut och det ska därför vara tvunget att blanda i en viss kvot förnybart i fossila bränslen. Denna kvot ska successivt öka för att slutligen helt fasa ut fossilt bränsle.
106. En lagringspeng för lagring av koldioxid i biologiska material eller genom Carbon Capture and Storage (CCS) införas. Sverige ska vara ett föregångsland både när det gäller forskning och kring utvecklandet av fysiska anläggningar för att samla in växthusgaser.
107. Sverige ska verka för att fl ygets klimatpåverkan hanteras enhetligt genom EU:s system för handel med utsläppsrätter (ETS). Flyget bör fullt ut integreras i detta system. 108. Pengar som skulle läggas på höghastighetståg skulle istället kunna läggas på att rusta om våra stambanor, modernisera vår järnväg samt göra våra fl ygplatser grönare.
109. Sverige skall verka för en revidering av luftfartsavtalen där en global gemensam skattesats av bränsle fastslås.
110. Differentierade vägavgifter bör införas på svenska vägar för att minska trängseln och för att låta människorna som använder infrastrukturen betala för den.
111. Intäkterna från ökad beskattning ska gå tillbaka till befolkningen i form av ett retroaktivt jobbskatteavdrag.
112. Alla kommunala fl ygplatser ska privatiseras. Tills dess ska alla subventioner till dessa slopas.
113. Det är viktigt att satsa på forskning och utveckling kring förnybara energikällor, exempelvis solenergi, vindkraft och vågkraft. Tills det har utvecklats alternativ som är renare, billigare och effektivare än kärnkraft, behöver denna storskaliga energikälla behållas och utvecklas. Effekthöjningar i befi ntliga reaktorer som kan motiveras på säkerhetsmässiga och ekonomiska grunder bör tillåtas. Sverige bör även tillåta nybyggnation av kärnkraft- verk för att ersätta äldre reaktorer som så småningom kommer behöva stängas ned.
114. Överfi ske och övergödning av sjöar och hav är allvarliga problem som Sverige ska jobba för att lösa. Införandet av handel med fi skerätter och åtgärder för att minska utsläpp till vattendrag behöver därför införas.
115. Laxen bör ha fria vandringsvägar från hav till fjäll.
116. Riktade bidrag till köttbönder ska avskaffas.
117. GMO är en oundviklig nödvändighet för framtida hållbarhet. GMO-tekniken kan minska behövligt landareal för livsmedelsframställning genom effektiviserad kapacitet samt öka kvalitet och näringsinnehåll. Regleringar av GMO bör liberaliseras.
Ekonomi
Kapitalism i form av fri handel och marknadsekonomi är det som genom historien har gjort det möjligt för människor att lämna fattigdom bakom sig. Även om det finns kapitalistiska system där individer saknar frihet, finns det inga politiska system med fria individer där kapitalism inte råder. Kapitalism är ett nödvändigt krav, men inte tillräckligt, för frihet.
Arbetsmarknad
Arbete är ett fritt avtal mellan den som utför ett arbete och den som betalar för att arbetet ska utföras. Arbetsmarknaden bör därför präglas av en stor avtalsfrihet och flexibilitet där statens uppgift ska vara att skapa det ramverk som förenklar och försäkrar att sådana avtal blir möjliga. 118. Arbetsmarknaden ska bygga på valfrihet för dess olika parter. Turordningseglerna vid uppsägning av en anställd motverkar en flexibel arbetsmarknad och bör därför avskaffas.
119. Hindren för arbetskraftsinvandringen ska vara obefintliga och lönegolvet för detta ska slopas.
120. Semesterlagen behöver reformeras och den nuvarande fastställda rätten till ett specifikt antal semesterdagar per år behöver bli mer flexibel för att främja förhandlingar mellan arbetsgivare och arbetstagare. Detta kommer att ge parterna möjlighet att anpassa semestertiden utifrån företagets behov och arbetstagarnas önskemål.
121. De röda dagarna bör avskaffas.
122. Arbetsförmedlingen ska avskaffas i sin nuvarande form och ersättas av privata jobbförmedlare.
123. Medbestämmandelagen borde reformeras för att skapa en mer flexibel och mindre byråkratisk arbetsmarknad.
124. Sverige bör införa en lagstadgad proportionalitetsregel i svensk konflikträtt. Möjligheten till sympatistrejk ska kraftigt begränsas.
125. Det nuvarande pensionssystemet borde på ett säkert sätt fasas ut och i samband med det ska den allmänna pensionsavgiften tas bort.
126. Samhall är ineffektivt och konkurrenssnedvridande, och bör på sikt läggas ner för att ge plats åt mer ändamålsenliga arbetsmarknadsåtgärder.
Skatter
Skatter finns till för att ge resurser till det offentliga för att staten ska kunna utföra sina åtaganden gentemot oss invånare. Skattetrycket i Sverige är dock för högt och skattemedel används på ett oaktsamt sätt. Vi behöver därför reformera vårt skattesystem och sänka skatterna.
127. Det kommunala utjämningssystemet behöver reformeras i grunden, exempelvis genom att ge kommunerna incitament till att försöka fi nansiera sina egna behov samt att låta staten ta ett större ekonomiskt ansvar för utjämningen.
128. Sverige ska införa en platt inkomstskatt.
129. Jobbskatteavdraget ska avskaffas och växlas till grundavdraget och därmed bli ett grundskyddsavdrag.
130. Avskaffa den kommunala fastighetsavgiften.
131. Inför en fastighetsskatt som ska fi nansiera en inkomstskattesänkning.
132. Elskatten ska avskaffas helt. Till dess att energiskattedirektivet ändras, ska skatten sänkas till så lågt som tillåtet.
133. Kommuner och regioner ska inte förlora ekonomiskt på att skapa goda förutsättningar för företagare. Arbetsgivaravgiften ska kopplas till arbetsstället och delas lika mellan kommun, region och stat.
134. Bolagsskatten ska vara internationellt konkurrenskraftig. Sverige bör införa full och omedelbar avdragsrätt för investeringar, för att premiera företag som satsar på framtiden.
135. Uppskovsräntan och reavinstskatten bör avskaffas. Taket för uppskov på reavinst bör över tid avskaffas helt.
136. Den del av arbetsgivaravgiften som inte är vigd åt sociala ändamål är i praktiken en dold inkomstskatt. Den allmänna löneavgiften samt överskjutande delen av ålderspensionsavgiften ska därför slopas och resterande del av arbetsgivaravgiften alltid redovisas på lönebeskedet.
137. Arbete och entreprenörskap bör uppmuntras mer än idag och därför bör den statliga inkomstskatten avskaffas. När en vara eller tjänst momsbeläggs, ska momssatsen vara densamma oberoende av vilket slags vara eller tjänst det är som beskattas.
138. Kassettskatten i sin nuvarande form bör avskaffas, och ersättas av ett mer tidsenligt och träffsäkert system för att ersätta kulturskapare för privatkopiering.
139. Punktskatter är bra i de fall de agerar pigouvianska skatter och justerar externa kostnader. För handel utan externa kostnader är annan skatt än moms moraliserande och bör avskaffas.
Bostäder och samhällsbyggnad
Möjligheten att skaffa sig en bostad är grundläggande för att individen ska kunna förverkliga sina drömmar och leva sitt liv i frihet. En bostadsmarknad som präglas av få regleringar och fria aktörer ger bästa sådana möjligheter.
140. Staten ska kunna lånefi nansierade projekt för att stärka samhällsviktig infrastruktur.
141. Dagens hyresregleringar motverkar byggandet av nya bostäder och därför bör fri hyressättning införas.
142. Vid införandet av marknadshyror måste bostadsbidraget göras mer generöst för att motverka snabba och drastiska förändringar på bostads- marknaden till dess att utbud och efterfrågan möter varandra.
143. Det kommunala planmonopolet ska avskaffas.
144. Lärosäten bör ha laglig möjlighet att själva bygga och förvalta bostäder för att underlätta den pressade bostadssituationen som råder för studenter.
145. Dagens byggnormer behöver reformeras då orimliga krav förhindrar nybyggnationer av såväl vanliga bostäder som studentboenden.
146. Regelverket för tillgänglighetsanpassning i studentbostäder bör bli mer flexibelt.
147. Gör studentbostäder till en egen boendeform i lagstiftningen för att på så sätt möjliggöra egna regler vid byggande. Studentbostaden är en tillfällig bostadsform och det är orimligt att samma regler för exempelvis utrustning, buller och storlek ska gälla i den som för andra lägenheter. Förenklade regler leder däremot till fl er studentlägenheter.
148. Utvecklingen av urbana odlingar och kolonilotter ska förenklas, det ska inte behövas en äkta förening för att privatpersoner ska få påverka sitt stadsrum.
149. Ingen ska bestämma över färgsättningen på din villa. Det ska vara färre krav på bygglov för att ändra utseendet på en fastighet.
150. Reglerna för överklagande på bostadsbyggande bör skärpas.
151. Studentlägenheter ska endast kunna hyras av studenter. Större studentlägenheter ska kunna hyras ut rumsvis, oberoende av vilka som bor i de andra rummen.
152. En ny boendeform, behovsbostäder, ska införas med nationella riktlinjer men lokala beslut. Där individens behov skall utvärderas utifrån utsatthet av våld, medicinskt behov, risk för akut hemlöshet och ekonomi. Bostaden skall som längst få disponeras i fem år, sedan skall en omprövning av behov ske. Bostäderna skall vara utspridda för att minska stigmatiseringen.
153.Ersätt detaljplanerna med en nationell zonlagstiftning enligt japansk modell. Systemet ska baseras på objektiva gränsvärden för störning och exploateringsgrad snarare än detaljreglering av funktion. Inom zonerna ska markägaren ha en lagstadgad byggrätt utan kommunal detaljprövning, för att möjliggöra framväxten av en levande blandstad
154. Kommuner bör auktionera ut parkeringsplatser på gatumark och tillåta fri användning av dessa för att ställa bilintresset i konkurrens med andra stadsintressen.
155. Regleringen om Nationalstadsparken (MB 4:7) ska ses över för att möjliggöra bebyggelse utan påtaglig skada för landskapets natur- och kulturvärden.”
Avregleringar
156. Alla statliga bolag bör säljas av kontinuerligt. Statliga bolag som bedöms ha en synnerligen betydelssefull samhällsnytta, som inte kan tillvaratas av den fria marknaden, ska undantas.
157. Den svenska promillegränsen bör höjas till 0,5 promille både på sjön och på bilvägen. Rattfyllerilagen för lättviktiga, långsamtgående fordon ska avskaffas.
158. Kommunernas möjlighet att reglera alkoholförtäring på offentlig plats genom lokala ordningsföreskrifter bör helt avskaffas.
159. Individer kan själva välja vad de vill förtära. Krav på lokal och matservering för servering av alkohol bör avskaffas. Det ska gå att köpa med sig alkohol från ett serveringsställe även i Sverige.
160. Marknaden avgör bäst vid vilka tider alkohol ska serveras. Normen om serveringstider bör tas bort ur alkohol-lagen.
161. Betydelsen av personlig vandel vid ansökan om alkoholtillstånd bör minska.
162. Staten ska inte få bestämma hur eller när du ska dricka alkohol. Alkoholmonopolet bör avskaffas och System- bolaget privatiseras.
163. Hembränning bör legaliseras.
164. Kommunernas rätt att ta del av personlig information gällande ägare bör begränsas till företeelser som har direkt koppling till alkoholservering.
165. Pepparsprej borde säljas i Sverige, utan krav på vapenlicens. Även ljuddämpare och andra tillbehör till vapen inte ska vara licenspliktiga.
166. ROT- och RUT-avdragen ska avskaffas.
167. Ett system likt Autobahn i Tyskland utan hastighetsbegränsning på Sveriges motorvägar ska införas.
168. Den yttre rymden ska vara byggd på en fri marknad och privata initiativ snarare än nationalism. Sverige ska samla till möte för att skriva under ett OST 2.0 som även inkluderar och stärker företagande i rymden, samt hur månen och Mars ska hanteras vid en kolonisering.
169. Rökförbudet bör rivas upp, det bör vara upp till näringsidkare att själva bestämma om man får röka, såväl på uteserveringar som inomhus.
170. Kraven på bankernas stresstester vid kreditprövning bör avskaffas för att istället låta banker själva avgöra vad som är realistiska räntor.
171. Tidsbegränsningen för anställningen som gruppbefäl, soldat och sjöman ska avskaffas.
172. Det kommunala vetot i tillståndsprocesser för att bygga vindkraftverk bör avskaffas.
173. Smaksatta cigaretter borde återigen tillåtas på den europeiska marknaden.
174. Det ska vara upp till markägaren, inte staten, att fatta beslut om bruk av metalldetektor.
Globalt
Ett land är inte isolerat från världen utanför. I globaliseringens tid förenas individer och förs närmare varandra. För att främja individens möjligheter och rättigheter kan staten söka medlemskap i internationella samarbetsorganisationer och på andra sätt samarbeta med andra länder.
175. Sveriges biståndspolitik ska vara effektiv. Det bästa biståndet är stiftandet av frihandelsavtal. Vid humanitära katastrofer ska Sverige också stötta de allra mest utsatta.
176. Sverige ska aktivt driva en värdebaserad och intressedriven utrikespolitik.
177. Sverige ska arbeta hårdare för att få hem svenska medborgare som fängslats utomlands.
178. Dagens folkrätt som fokuserar på stater och regeringarnas rättigheter framför individers, ska reformeras i riktning mot ett tydligare skydd för individuella mänskliga rättigheter.
179. Reell frihandel ska främjas. Protektionistiska marknadssystem bör motverkas genom ett avskaffande avhandelshinder.
180. Den allmänna fientligheten mot ny teknik inom EU är djupt skadlig och står i vägen för stora framsteg. Riktlinjer och principer, däribland försiktighetsprincipen, bör därför tillämpas mer restriktivt. 181. Spionappar bör förbjudas.
182. Eritreas diasporaskatt utgör ett oacceptabelt ekonomiskt tvång mot människor som redan flytt från en diktatur och bör därför förbjudas.
183. Sverige bör verka för att en nordisk federation ska bildas Fri invandring
184. Sverige ska verka för att systemet med arbetstillstånd ska avskaffas. Det ska inte behövas ett särskilt tillstånd för att arbeta i Sverige, oavsett en individs migrationsrättsliga status.
185. För att värna barns rättigheter ska minderåriga asylsökande utan undantag behandlas som ensamkommande barn, även om de har ingått äktenskap innan de kom till Sverige.
186. För att bli svensk medborgare ska det krävas godkänt på ett språk- och kunskapstest. Dublinförordningen ska reformeras så att en medlemsstat tillåts avbryta överföringar till ett land där en asylsökandes rättigheter inte kan garanteras eller där behandlingen av hen är inhuman.
187. Sverige ska ha möjlighet att bedriva en mer generös flyktingpolitik än andra europeiska läder. För att minska den inhumana människo- smugglingen bör EU på lång sikt införa en gemensam flyktingpolitik som underlättar asylsökandet. Sverige ska verka för att införa asylvisum.
188. Länder bör ha öppna gränser, men för att detta ska fungera behöver samtidigt delar av välfärdsstaten avvecklas.
189. Asylsökande HBTQ-personer ska få möjlighet att placeras i särskilda asylboenden om de så önskar.
190. För att säkra att människor på fl ykt får ansöka om asyl i Europa och för att EU bör stå upp för deras principer om mänskliga rättigheter och europeisk solidaritet bör EU avsluta avtalen med säkra tredjelandsländer.
191. På grund av diskriminering, hot och hat behöver vi värna om asylsökande HBTQpersoner. Arbete krävs för att förbättra deras situation samt stärka deras rättigheter.
192. Svenska asylboenden behöver utveckla ökad kompetensen inom frågor som rör HBTQ.
193. Studenter och forskare från tredje land ska ges möjlighet att stanna kvar och söka jobb i hela EU under minst ett år efter avslutad utbildning.
194. Handläggningstiden för inresetillstånd, för bland annat utomeuropeiska studenter och forskare, ska kraftigt kortas ner.
195. Kompetensutvisningarna är en skamfl äck för Sverige. Bagatellartade fel för arbetskraftsinvandrare och utländska studenter ska aldrig leda direkt till utvisning. 196. För att skapa fl er lagliga vägar till Europa ska Sverige öka sitt mottagande av kvotfl yktingar. Europeiska unionen
197. Sverige ska verka för att Europeiska Unionen utvecklas till en federal stat.
198. Sverige bör införa Euro som valuta. Detta är en del av en ökad europeisk integration för att jämna ut skillnaderna mellan medlemsländerna, underlätta handel och skapa tillväxt.
199. EU:s jordbruksstöd ska avvecklas, och medel från detta ska omfördelas till forskningsmedel samt skattesänkningar.
200. Copyrightdirektivet ska omförhandlas i grunden.
201. Bestämmelserna om uppladdningsfi lter och länkskatt är ett hot mot friheten på internet och ska avskaffas.
202. Internationell brottslighet löser vi bäst tillsammans och därför bör en europeisk myndighet upprättas med syfte att bekämpa internationell brottslighet. Europol bör även få utökade befogenheter och möjlighet att agera fritt över gränserna inom EU.
203. Ensam är inte stark. Ett gemensamt civilförsvar bör upprättas inom Europa.
204. Inför en europeisk militär för att mer effektivt skydda Europa.
205. Sverige ska respektera till Schengensamarbetets förhållningsregler gällande rörlighet av människor över gränser och därmed inte ha gränskontroller mot andra Schengenländer.
206. All offentlig tåg- och kollektivtrafi k i EU ska omfattas av ett gemensamt biljettsystem för att förenkla resandet och motverka skattefi nansierat dubbelarbete. Ersättningen vid tågförsening ska höjas och kunna sökas i det gemensamma systemet
207.EU behöver agera för att garantera och stärka kvinnors rättigheter. Kvinnor inom unionen bör få tillgänglighet till vård där deras självbestämmande vid abort stärks.
208. EU-länderna ska ge mer ansvar för utrikespolitiken till EU:s höga representant för utrikesfrågor och säkerhetspolitik.
209. Budgetering inom EU ska ske i enlighet med EU:s direktiv och brott mot dessa ska beläggas med vite. I Sverige sitter den reglerande statsmakten och den kapitalistiska marknaden alltför ofta i samma båt. Alltför många regleringar och statliga interventioner skadar marknaden som i sitt grundutförande bör vara helt fri. Ibland fi nns det dock situationer när marknaden misslyckas och staten behöver agera för att säkerställa att vissa funktioner fi nns tillgängliga för individen.
210. EU ska aktivt jobba för att länder utanför EU ska ansluta sig till EU:s utsläppshandelssystem.
211. När EU utvecklas till en federal stat bör EU ha ett gemensamt kärnvapenprogram.
212. Lönetransparensdirektivet bör avskaffas.
Utbildning och kultur
Ett samhälle utvecklas genom högre utbildning och forskning där individer får möjligheten att utveckla idéer och tankar som skapar en bättre värld för alla. Denna resa börjar tidigt i individens första skolår och fortsätter livet ut. Genom att värdera kunskap och utbildning högt hjälper samhället till att skapa bildade individer. En bildad individ ges inte bara möjlighet att göra klassresor, utan förbättrar även samhället som helhet. Detta eftersom en bildad individ inte endast innefattar vilka varor och tjänster som individen väljer utan även vilka livsval som görs.
213. Utbildning är vägen till frihet, för att underlätta studier för fler bör människor kunna studera på egna villkor vad gäller till exempel boende, familjesituation och arbetsomständigheter. Möjligheterna till distansstudier ska därför öka.
214. Skolan ska prioritera det kompensatoriska uppdraget framför inkluderingen.
215. Barn som inte får lära sig det svenska språket hemma bör ges skolplikt redan i förskolan.
216. Behörighetskraven till gymnasiet borde differentieras och bli mer flexibla för att inte utestänga stora elevgrupper från fortsatta studier.
217. Kö som urvalssystem ska slopas och ersättas till förmån för ett obligatoriskt skolval med andra urvalskriterier, däribland lottning.
218. Kommunaliseringen av skolan har bidragit till en minskad likvärdighet. Staten behöver därför återta huvudmannaskapet över grundskolan och dess finansiering.
219. Likvärdigheten i förskolan bör värnas. Ansvar för granskning av fristående förskolor bör därför överföras till Skolinspektionen.
220. Skolpengen ska differentieras för att ersätta kommunala skolor för deras utbudsansvar.
221. Skolinspektionens granskningar ska utgå från skolornas kunskapsförmedlande arbete, såsom lärartäthet, studiero och tillgång till läromedel.
222. En ny skolform gällande gymnasieskolans introduktionsprogram med inslag av praktiska och arbetsförlagda delar bör utredas.
223. Skolor ska ha rätt att debitera föräldrar vid skadegörelse.
224. Inför en studentexamen på de högskoleförberedande programmen, med skriftliga examensprov som står för en stor andel av slutbetyget.
225. Grundskolor bör inte drivas som aktiebolag.
226. EU ska sträva efter att fler länder ansluts till ERASMUS+ samt utöka budgeten för programmet.
227. Reformera studiemedelssystemet genom att avskaffa bidragsdelen och ersätta den med ett högre renodlat lånesystem, samt genom att möjliggöra studielån upp till 280 veckor för studenter som går långa utbildningar.
228. En akademisk utbildning behöver medföra vissa krav hos studenter och det särskilda stödet ska inte kunna användas för att urholka dessa.
229. Enskilda studentgrupper ska inte särbehandlas genom strykning av CSN-lån.
230. Att lärare har ett tillsynsansvar i skolan och därför behöver få större befogenheter för att upprätthålla trygghet. Högre utbildning
231. Den akademiska friheten ska grundlagsskyddas i regeringsformen.
232. Lärosätenas autonomi måste öka och lärosätena bör själva få bedöma studieresultat, studietakt och vilket studieutbud man erbjuder. Det skulle leda till att studenternas rättssäkerhet ökar och skapa ett tydligare bedömningsförfarande. Vidare skulle en ökad studietakt, för de studenter som väljer detta, gynna samhället i stort.
233. Varje lärosäte ska ges större frihet för utformningen av antagningsprocesserna till deras kurser och program.
234. Ett europeiskt antagning.eu för att underlätta för studier utomlands.
235. För att förenkla för sökande till högskolan ska information fi nnas tillgänglig vid lämplig statlig myndighet gällande jämförelse av utbildningar och läroverk.
236. Studenter ska ha en lagstadgad rättighet att bedriva utbildningsbevakning. Det enskilda lärosätet ska möjliggöra och säkerställa denna verksamhet. Därutöver ska studenterna få organisera sig som de vill. Det statliga bidraget till student- kårer, som infördes efter kårobligatoriets avskaffande, ska avskaffas.
237. Stödet till studenter med funktionsnedsättning ska förbättras så att de rutiner som gäller för intyg inte leder till indirekt diskriminering av studenter med funktionsnedsättning.
238. Fribeloppet är ett oberättigat statligt ingrepp i studenters möjlighet att tjäna pengar och börja spara. Det ligger i individens ansvar och frihet att själv kunna bestämma hur mycket den arbetar. Därför bör det avskaffas i sin helhet. 239. Idag fi nns det för många universitet i förhållande till högskolor i Sverige. Det ska införas tydliga och objektiva kriterier för omvandlingen av lärosäten från högskola till universitet. Liberala Studenter bör verka för att lärosäten som inte håller god kvalitet i utbildning och forskning bör fråntas sin universitetsstatus.
240. Läraryrkets status behöver höjas, därför ska en grundläggande reform för såväl yrke som utbildning för lärare göras.
241. Inkomst kopplad till arbete under perioder där studier ej bedrivs ska ej räknas med vid beräkning av fribeloppet.
242. För att förenkla för studenter att ange korrekt inkomst och minka risken för återbetalningskrav bör studenter ges möjlighet att ansöka om bostadsbidraget halvårsvis.
243. CSN bör ha möjlighet att betala ut studiemedel på deltid till studenter som är deltidssjukskrivna och också erhåller sjukersättning på deltid.
244. Det bör införas lämpliga kunskapsplaner grundskolan och gymnasiet som inte ställer krav på särskilda undervisningsmetoder
245. Lärosäten bör ha ett rehabiliteringsan nter som drabbas av psykisk ohälsa.
246. Antalet karensdagar vid sjukdom för studenter måste, från dagens 30 dagar, minskas drastiskt. Vid sjukskrivning ska studenter, när så är möjligt, rehabiliteras tillbaka till sina studier.
247. Doktorander som utför arbete ska vara anställda, erhålla lön och omfattas av de sociala trygghetssystemen. Stipendier ska kunna erbjudas men i sådana fall kombineras med finansiella lösningar.
248. Professorsreformen var ett misslyckande. Den har skapat ett A- och B-lag inom akademin. Reformen bör slopas och ersättas med ett system där professorer tillsätts efter en konkurrens- utsatt ansökningsprocess.
249. Det bör vara möjligt att ansöka om CSN även för studier på kvartsfart.
250. Polisutbildningens fokus ska primärt vara att utbilda poliser för yttre tjänstgöring och ska inte akademiseras som en högskoleutbildning.
251. Resurstilldelningssystemet bör vara enkelt, transparent och rättvist.
252. Ett pottsystem för lärosäten bör införas, där helårsprestationer kan sparas vid överproduktion och användas senare vid behov. Detta skulle öka lärosätenas finansiella stabilitet.
253. Fler högskolor och universitet bör få andra ägarformer. Statliga lärosäten bör ges ökad autonomi för att ha möjlighet att styra över sin egen verksamhet samt ha ansvar för sin egen budget.
254. Donationer till universitet, högskolor och forskningsinstitut skall vara avdragsgilla.
255. Akademiska hus AB skall läggas ned och dess bestånd av fastigheter skal överföras till de enskilda lärosätena.
256. Lärosäten bör kunna ansöka om extra anslag för särskilda åtaganden av både kortsiktig och långsiktig karaktär. Beviljandet av dessa anslag ska vara restriktivt, för att förhindra att systemet utnyttjas.
257. Lärosäten ska få införa en symbolisk studieavgift för program och kurser vid universitet och högskolor. Fortsatt skall lärosäten kunna ta ut avgifter för uppdragsutbildning och för tredjelandsstudenter. Den symboliska studieavgiften skall kunna finansieras av studielån.
258. Rekryteringen till högskolan ska breddas genom att lärosätena metodiskt arbetar för att nå underrepresenterade studentgrupper med information om att studera vidare samt genom breda ingångar till högskolan som till exempel basår. Basår som läggs till grund för vidare utbildning skall utgöra sådant synnerligt skäl som medger studiemedel under längre tid än normala 240 veckor.
259. Universitetens toppstyrning ska minska, ett kollegialt beslutsfattande ska råda över forskningens och den högre utbildningens kvalitet.
260. Tentamentssystemets utformning ska utredas för att förhindra att elever som väljer att ta omtentamen från att gynnas i form av ökad tid för instudering.
261. Studenter vid universitet och högskolor skall få en löpande studie- och yrkesvägledning under sina studier. Vägledningen skall ske i formen av val av kurser för relevans till framtida yrke, CV-granskning med mera. Elever vid grund- och gymnasieskola skall få en utökad studie- och yrkesvägledning för att förbättra matchningen vid gymnasie, högre utbildning och yrkesval.
262. Lärosätena bör förbättra utbudet av sommarkurser så att de kan användas i ordinarie utbildning.
263. Det behövs ett snabbare erkännande av utländsk högskoleutbildning och en rättssäker validering.
264. Det skall vara lättillgängligt och tydligt för en nyanländ med akademisk bakgrund att få möjlighet att studerara kompletterande kurser och program.
265. Lika villkor för statlig fi nansiering av högre utbildning ska gälla oavsett om en person väljer att studera i Sverige eller utomlands. En student som väljer att studera utomlands ska få ersättning motsvarande studieavgiften i det andra landet, men max upp till vad utbildningen skulle kosta i Sverige.
266. Tillsättning av högskole- och universitetsstyrelser ska vara helt fristående från politiska tillsättningar för att upprätthålla högskolans oberoende.
267. Kvalitetsutvärderingar av högre utbildning behövs för att säkra att skattemedlen används på ett ansvarsfullt sätt. Kvalitetsutvärderingssystemet ska vara internationellt gångbart och vara baserat på ESG.
268. Svenska universitet och högskolor bör arbeta tydligare gentemot arbetsmarknaden – såväl som med det privata näringslivet som den offentliga sektorn. Det ska framgå tydligt för studenter vilka karriär – vägar som fi nns på arbetsmarknaden.
269. Pedagogik är en viktig del av utbildningen. Därför ska pedagogisk kvalitet vara en av punkterna som utvärderas i granskningen av kvaliteten i högskolan.
270. För att höja den pedagogiska kompetensen i högskolan ska en utbildning i pedagogik införas. Utbilningen ska vara fl exibel och inte obligatorisk och kunna användas som åtgärd om brister i den pedagogiska kvaliteten återfi nns.
271. Utnämningsmakten för lärosätenas ledningar ska reformeras och statliga lärosäten ska kunna ombildas till stiftelser för att på egen hand kunna välja hur deras ledningsfunktioner ska organiseras.
272. Staten ska stödja universitet till att bygga upp fonder som ger avkastning i paritet med det anslag universiteten får idag.
273. Högskolestudier ska vara krävande och ambitionsnivån ska vara hög. Universitet och högskolor ska kunna försäkra sig om att antagna på ett program har de grundkunskaper som utbildningen kräver. Därför ska det vara möjligt att sätta en lägsta gräns för betygs- och högskoleprovsresultat.
274. Statens enorma subventioner till högre utbildning har förstört balansen mellan tillgång och efterfrågan på kompetens i samhället. Utbildning har ett egenvärde i sig men bör även eftersträva att tillgodo- se vad samhället behöver. Antalet platser på program och utbildningar måste bättre matcha marknadens behov.
275. Sverige skall sträva efter att ligga i topp internationellt vad gäller forskning och innovation.
276. Sverige bör verka för en oberoende utvärdering av hela ramprogrammet för forskning och innovation och dess effekter.
277. De direkta anslagen till lärosätena bör höjas för att säkerställa akademisk frihet och ett mer effektivt utnyttjande av forskningsmedlen.
Kultur
I ett liberalt samhälle ska kulturen aldrig vara detaljstyrd av politiken, kulturen ska i viss mån kritisera och ifrågasätta politiken och kan därför inte vara beroende av bidrag från politiker med särintressen. Därför förespråkar vi en kultur fri från staten.
278. Politiker ska inte styra kulturen och politiker ska inte låta sig styras av kulturutövares särintressen.
279. Kulturpolitiken måste alltid utgå från principen om en armlängds avstånd, politiker får aldrig försöka styra kulturens innehåll. Kulturen måste vara fri.
280. Procentsmål är ett trubbigt verktyg, och därför borde enprocentsmålet för konstnärlig utsmyckning vid nybyggnation och renovering avskaffas, på såväl kommunal, regional som statlig nivå.
281. De statligt ägda scenerna, såsom Kungliga Operan och Dramaten, ska omformas till att drivas som privata stiftelser. 282. Stulna verk som hamnat i svenska offentliga samlingar ska i den mån det går återlämnas till konstnären, hens efterlevande eller konstnärens hemland.
283. Staten ska sluta subventionera teater och operabiljetter. Besökarna på de statligt ägda scenerna är överväldigande resursstarka grupper, det är inte rimligt att arbetarklassen subventionerar medelklassens kulturintresse.
284. Det statliga bidraget till välgörenhetsorganisationer ska minskakulturutövares särintressen. Det offentligas stöd till kultur bör i större utsträckning utgå från det allmännas intresse än kulturutövares. Ett system i likhet med friskvårdscheckar bör utgöra grunden för det offentligas stöd till kulturen.
285. Polisens arbete vid fotbollsevenemang bör utgå från dialog och rättvisa. 286. Pyroteknik ska vara lagligt att använda.
287. Rätten till ett levande nattliv ska värnas genom särskilda nattlivszoner i svenska städer.