Rapporter
Egenmakt och vanmakt på skolmarknaden
Denna rapport syftar till att undersöka de problem den svenska skolan lider av vad gäller konkurrens mellan huvudmän samt socioekonomisk och etnisk stratifiering. Den kommunala och fristående skolan har olika uppdrag och således olika förutsättningar för att konkurrera med varandra. För att möjliggöra en välfungerande marknad anser vi att detta borde återspeglas i finansieringen. Denna aspekt vägdes in när friskolereformen genomfördes 1992 men har i efterhand negligerats. Den socioekonomiska bakgrunden har fått en ökad betydelse för elevernas skolresultat under de senaste åren. Det finns flera orsaker som kan förklara denna utveckling. Till exempel invandring från länder med sämre utbildningssystem, elever som läser hemma i mindre utsträckning, trångboddhet och mindre fysisk aktivitet. Samtidigt har skolorna misslyckats med att kompensera för elevernas olika förutsättningar. Sedan sekelskiftet har skolsegregationen ökat och en bidragande faktor till detta har varit boendesegregationen. Den kritik som har riktats mot att fristående huvudmän tillåts använda kösystem som urvalsgrund är också befogad. Kösystemet har bidragit till att elever med olika bakgrund inte har samma möjligheter att antas till populära friskolor. Köerna har överlag gynnat elever med högutbildade föräldrar samtidigt som nyanlända elever inte haft någon möjlighet att ställa sig i kö. Vi föreslår därför ett system som baserar sig på ett gemensamt skolval och ett urvalssystem som är likvärdigt för samtliga huvudmän. Vi föreslår också att den fristående aktören bör kompenseras med 92.6 procent av genomsnittskostnaden per elev istället för dagens 100 procent.
Rapportförfattare: Claes Ekstrand och Hannes Snabb
Operation återstart
Reformer för att återstarta Sveriges ekonomi
Coronapandemin, och de förödande konsekvenser som denna har inneburit för många svenska företag, har blottat en rad brister i det svenska företagsklimatet. Under 2020 försattes 6 500 företag i konkurs, vilket lämnade sammanlagt 20 000 personer i Sverige utan jobb. I genomsnitt försattes 24 företag i veckan i konkurs i den hårdast drabbade hotell- och restaurangbranschen. De otaliga konkurserna har i många fall inneburit personliga tragedier för enskilda, när hårt förvärvade pengar fördelats i konkursbon och familjeföretag som bedrivits i generationer har tvingats stänga. Samtidigt har Sverige också tappat många av de viktiga företag som bidragit som arbetsgivare, skattebetalare och producenter. För att ge Sverige och svenskt företagsklimat möjlighet att återhämta sig efter coronapandemin krävs en rad reformer. Reformer krävs också för att Sverige på sikt, och även långt efter efterdyningarna av coronapandemin, ska kunna växa som entreprenörskapsnation. För att stärka svenskt företagande undersöker vi i denna rapport tre områden i det svenska företagsklimatet som behöver stärkas. Det måste bli lättare att starta aktiebolag, och de som startar aktiebolag måste själva få välja vad de ska lägga sina pengar på. Därför föreslår vi att kravet på aktiekapital i privata bolag avskaffas. Företagens administrativa börda måste minska avsevärt. I dag utsätts företag dagligen för en kafkaartad behandling, där samma uppgifter måste skickas till olika myndigheter i en evig byråkratisk spiral. Därför föreslår vi en särskild Uppgiftslämnarmyndighet – en myndighet som övertar ansvaret för myndighetskontakter från företagen. Den svenska konkurslagstiftningen är förlegad, obalanserad och leder inte sällan till oskäliga konsekvenser för enskilda som tagit en risk och startat ett företag. Därför föreslår vi en rad reformer i syfte att modernisera den svenska konkurslagstiftningen.
Rapportförfattare: Viktor Janrik och Frida Gommel
10 förslag för en bättre högre utbildning
Rapport från 2016
Högre utbildning är starten på en ny framtid för dem som antas till densamma. Genom högre utbildning skapar individer förutsättningar för sig själva att förverkliga sina drömmar och ta makten över sin egen framtid. Det är genom utbildning som ett handlingsutrymme skapas och frihet kan nås. Den högre utbildningen måste ställa krav, men den måste också leva upp till de krav som studenter och samhället ställer. För att säkerställa det måste kvaliteten vara hög och utbildningarna som ges ligga väl till i den internationella konkurrensen. Om så inte görs, då förkastas den tid studenter spenderar på högskolan i soporna. Det är inte bara slöseri med individens tid, men också med samhälleliga resurser. Att den högre utbildningen som ges håller en hög kvalitet och har förutsättningarna att göra det är dock inte allt. Studenter måste också ha förutsättningarna att kunna ta del av studierna och kunna studera. Att bygga ett samhälle som stödjer individen och skapar förutsättningar för social mobilitet är centralt i ett liberalt samhälle. Det ska inte finnas strukturella hinder för en individ att genom hårt arbete nå sina mål och forma sitt liv efter sina egna önskemål. I en tid där arbetsmarknaden skriker efter utbildad personal måste ambitionerna höjas och vi kan inte vänta. Vissa reformer som behövs är stora och kommer behöva genomföras över tid, men alla förändringar som högskolan behöver är inte sådana, vissa handlar enbart om vilja. I en tid där arbetsmarknaden skriker efter utbildad personal måste ambitionerna höjas och vi kan inte vänta. Vissa reformer som behövs är stora och kommer att behöva genomföras över tid, men alla förändringar som högskolan behöver är inte sådana, vissa handlar enbart om vilja. Vi har inte tid att vänta längre, förändringens tid är nu.
Rapportförfattare: Sabine Pettersson, Henrik Bengtsson, Per Aronsson, Elin Dejeby och Oscar Matti